Snösätra - vårt område
Den moderna förorten Vantör har anor från förr. Namnet Vantör anses härstamma från tidig medeltid. En tolkning är att ordet syftar på "ovan tören" vilket betyder norr om skiljegränsen. På 1200-talet föll o-et bort och namnet blev Vantör. På 1400-talet var Vantör en del av Brännkyrka socken, men när församlingen delades togs det gamla namnet åter i bruk. År 1518 stod här ett slag mellan svenskar och danskar då Sten Sture den yngres styrkor drev Kristian den II:s styrkor på flykten.
Namnet Rågsved nämns redan 1608 och anger att man här svedjade (brände) marken för att sedan så råg. Torpet låg mellan nuvarande Hardemogatan och Nynäsbanan. Marken brukades ända in på 1910-talet och byggnaderna fanns kvar ända tills det moderna Rågsved började byggas.
Över Rågsved reser sig Snösätraområdet med delvis nybyggda bostadshus. Till Snösätra gränsar också Vantörs gröna lunga, Friområde, med Stockholms stads största våtmark och ett rikt fågelliv.
Snösätra torp
Snösätra torp 1958. Närmast boningshuset och i bakgrunden stallet och de övriga husen.
Torpen under Älvsjö Gård
Många av områdesnamnen i Vantör är namn på torp som förr fanns på marken. Rågsved, Snösätra, Ormkärr och Hagsätra var alla torp under stora Älvsjö gård. Enligt jordabalken 1825 fanns då torpen: Rågsved, Hagsätra, Ormkärr, Bjursätra (Björsäter), Snösätra, Axsätra, Vinsätra med flera, alla tillhörande Älvsjö säteri och frälsehemman. De låg som arbetsenheter i ett stort jordbruk. Ofta gick torpen vidare i samma släkt under flera generationer.
Torpen som tillhörde Älvsjös domäner hamnade under Stockholms förvaltning när Älvsjö Gård köptes upp av Stockholms stad 1930. Älvsjö Gård hörde under sin storhetstid till en av de mer betydande gårdarna i norra Södertörn. Det är för övrigt en av Stockholmstraktens äldsta gårdar. 1604 fick Gustav II Adolfs lärare Johan Skytte gården i hemgift. Deras son, den ryktbare politikern Johan Gyllenstierna, föddes på Älvsjö, 1635. På 1700-talet kom gården i släkten Lagerbielkes ägo och har så förblivit Stora och lilla Snösätra Snösätra torp (alternativa stavningar: Snösettra 1627, Snöösättra 1712, Smedsättra Torpen 1803, Snösättra 1833) grundlades 1603. Delades 1753 i Lilla och Stora Snösätra. Stora Snösätra raserade 1813, varvid Lilla Snösätra blev Snösätra.
Vad hände här:
1630-talet: 11 kor finns här enligt samtida skrifter. Dessutom finns det en "husman" (inhyses) med två kor och två får (källa: Brennekyrkia Sochn)
1651: 17 JAN: Barnen på torpet Snösätra vilken en bonde i Brunnby är målsman för, har arvslotter i Örby. (källa: Brennekyrkia Sochn)
Vilka bodde här?
Boende 1815: Komminister Bergfalk
Boende år 1847: Sonen till Per Andersson i Rågsved, Anders Persson gifte sig med torparänkan i Snösätra. (källa: Brennekyrkia Sochn)
Korta fakta från 1938
Areal: 36 hektar åker. Arealen täckdikad med virke. Å ägorna finns forngravar.
Taxeringsvärde: 47.000 kr
Jordart: Ängsjord och lätt lerjord.
Byggnader: Manbyggnad uppförd omkring 1800, tillbyggd 1910-12. Ekonomibyggnad uppförd omkring 1890. Lada och magasin 1918 och restaurerade 1938
Djur: 5 hästar, 1 sto, 16 kor, 45 ungdjur, 1 tjur, 2 svin, 50 höns, 9 ankor.
Arrendator: Karl Einar Venander f 6/9 1909. Gift 1938 med Ingrid Maria Eriksson f 4/3 1915. (bilden och uppgifterna hämtade från "Svenska slott och gårdar")
De sista boende
I början av 1900-talet tog husägaren och hans fru in "sommarbarn" från stan som behövde "frisk luft". I Dagens Nyheter från 1970 berättar Anna som tillbringade ett par av sina tidigaste somrar här. -- Det fanns både kor, oxar, hästar och höns. Tvärs över vägen fanns det en syrenberså och närmast huset en underbar fruktträdgård.
Ett äldre par var de sista som bodde kvar. Kvinnan gick bort och mannen var slutligen ensam kvar och flyttade in på ett servicehem
Torpet brann ned 20 september 1970. Den sista byggnaden, en lada, revs 1975, där nu daghemmet Bäverdalen ligger.
Snösätra torps jordkällare finns kvar och används av Snösätras Norra Fritidsträdgårdsförening.